Villa Pinta rakenteilla

Enmaterialet Villa Pinta är ett klimatvänligt trähus

Det energieffektiva trähuset Villa Pinna i ett material har ett litet koldioxidavtryck. Husets energieffektivitet garanteras av Termex-Cellull, vilket ökar koldioxidavtrycket.

 

Kati Jensens utställningshus, objekt 13, av Kati Jensen, proffs på slående invändiga ytor, som blev känd som en lägenhetsflipper, är både energieffektivt och klimatvänligt. Husets lägenhetsyta är 182 m2 och det beräknade E-numret är 77. Endast 13 437 kWh köpt energi beräknas per år för uppvärmning av lokaler och tappvatten, elutrustning och kyla. Villa Pinta tillhör därmed energiklass B enligt 2018 års energicertifikatförordning.

Villa Pinta fick också ett bra resultat i klimatpåverkanskalkylen. Dess koldioxidavtryck är 11,02 kg CO2e/hum2/a och -5,13 kg CO2e/hum2/a. Byggnadens totala utsläpp under utvärderingsperioden är endast 109 koldioxidekvivalenter ton. Klimateffekterna av Villa Pinna analyserades av Insinööritoimisto Vesitaito Oy, som utför energi- och koldioxidavtrycksberäkningar av nya byggnader. Beräkningen gjordes med One Click LCA-programmet innehållande miljöpåverkansprofiler av byggprodukter och material, som är en webbläsarbaserad molntjänst för miljö- och livscykelanalys.

 

Små klimatmässiga nackdelar

Byggnadens koldioxidavtryck består till exempel av platsdrift, byggmaterialtillverkning och energiförbrukning vid användning. Utsläppen redovisas i kilogram koldioxidekvivalenter per uppvärmd nettoarea och år.

Koldioxidavtrycket utgörs av de klimatfördelar som byggandet ger, såsom återanvändning av byggnadsdelar, materialåtervinning och den extra förnybara energin som produceras.

– Numera orsakas i praktiken hälften av klimatutsläppen från en ny byggnad av energiförbrukning vid användning och hälften av de material som används. Ju mer energieffektiv en byggnad är och ju mindre utsläppsfri energi den använder, desto mer betonas effekten av de byggmaterial som används i klimatpåverkansberäkningen, framhåller ECIA (European Cellulose Insulation Association) tekniska expert Juho Laaksonen.

Majoriteten av Villa Pinnas utsläpp kom från tillverkning av byggmaterial. De näst högsta utsläppen orsakas av energiförbrukning under drift. – Under byggskedet, reparationer och underhåll och demontering är andelen av de totala utsläppen relativt liten, säger byggnadsingenjör AMK Anniina Pienimäki från Vesitaito Oy.

Fördelarna med återanvändning och återvinning av materialen som används i byggnaden är en del av koldioxidavtrycket. Villa Pinnas träbaserade material binder atmosfärisk koldioxid, vilket beaktas och utvärderas i koldioxidavtrycket som en kollagringseffekt.

 

Isolering säkerställer god inomhusluft

Kati Jensen investerade i energieffektiviteten och ekologin i sitt hus. Huset och tappvattnet värms upp av en luft-vattenvärmepump och den årliga verkningsgraden för ventilationsvärmeåtervinning är 76 procent. Huset har de mest energieffektiva konstruktionslösningarna.

Villa Pinnas träfiberstruktur i ett material är isolerad med maskinblåst Termex-Cellull.

Att använda produkter som innehåller återvunnet material är ett effektivt sätt att minska utsläppen. Den brand- och fuktsäkra Termex-Cellull, tillverkad av ekologiskt sorterat returpapper i Finland, har en hög specifik värmekapacitet, det vill säga en hög motståndskraft mot temperaturförändringar. Funktionen utjämnar plötsliga svängningar i rumstemperaturen i förhållande till utomhustemperaturen. Isoleringens utmärkta värmeisoleringsegenskaper baseras på värmeisoleringens sömlöshet, den porösa träfiberns andningsförmåga och den låga luftgenomsläppligheten.

Luftfuktigheten i inomhusluften påverkar kvaliteten på rumsluften. Den andningsbara strukturen jämnar ut luftfuktighetsfluktuationerna i inomhusluften och håller luftfuktigheten på en behaglig nivå.

Lufttätheten i Villa Pinnas strukturer förverkligas med Eltete Oy:s laminerade diffusionsöppna Termex Kraft lufttät kartong av trä.

 

Negativ total kolbalans

Koldioxidavtrycket för den träbaserade, återvunna fibern Termex-Cellull är mycket litet. Dess totala kolbalans i livscykelanalysen är till och med negativ, eftersom den lagrar mer än tio gånger mer koldioxid under byggnadens livscykel än vad som produceras av dess tillverkning.

Vid tillverkningen av Termex-Cellull används vindkraft certifierad av Finlands Naturskyddsförbund och som uppfyller de internationella EKOenergia-kriterierna. I slutet av byggnadens livscykel kan isoleringen antingen återvinnas till värmeisolering eller användas till exempel som asfaltfiber.

– Som en effektiv och klimatvänlig värmeisolator passar Termex-Selluvilla perfekt till ett klimatvänligt och energieffektivt hus som Villa Pinna. Man kan bara vara nöjd med resultatet av dess klimatpåverkansberäkning, säger Markus Rautiainen, vd för Termex-Eriste Oy.

 

Beräkning kommer att vara obligatorisk 2025

Mässområdets koldioxidavtryck och handavtrycksberäkningar presenterades redan på Lojo Housing Fair förra året. – År 2025 går vi från e-nummerstyrning relaterad till enbart energiförbrukning till en livscykelmodell. Utöver energiberäkningar ska även en separat klimatrapport upprättas, säger Laaksonen.

Den genomsnittliga jämförelsesiffran för koldioxidavtrycket från Lojo mässplats var 14 kg CO2e/m2/a. Livscykelutsläppen från ett småhus i området var i genomsnitt 106 koldioxidekvivalenter.

Villa Pinnas koldioxidavtryck är ungefär en femtedel (21,43 %) mindre jämfört med snittet på Lohjas lägenhetsmässor.

 

Mållinjen skymtar

Kati Jensen, som kunde bygga efter att de andra mässbyggarna fått tomten upphävd, lyckades komma ikapp sina grannar. Byggprojektet, som krävde styrka, gick enligt honom bra och han är mest nöjd med de mångsidiga, vackra ytlösningarna i sitt hus. Kati ser redan fram emot mässstarten och välkomnar mässbesökarna att lära känna hennes hus. – Slutdatum för mässan är förstås också markerat i kalendern. Efter det kan jag flytta in!

 

Juho Laaksonens instruktioner för att bygga ett klimatvänligt hus:

  • Maximera energieffektiviteten.
  • Föredrar organiskt kollagrande material som produceras med lågkolhaltig energi.
  • Materialen ska vara återvunna och lätta att återanvända eller återvinna.
  • Konstruera byggnaden så att den är hållbar och rimligen kan repareras vid behov.

Plats: Nummer 13 Villa Pinta

Byggare: Kati Jensen

Design: Kati Jensen och Bellarc Oy/ Nina Helin RA

Golvyta: 301 m2

Uppvärmd nettoarea 182 m2

Energiklass: B

Väggkonstruktion: U=0,16 W/m2K (Termex-Pulp ull 250 mm)

övre basstruktur: U=0,08 W/m2K (Termex-Selluvilla 500 mm)

Beräknad inköpsenergiförbrukning: 13 437 kWh/år

Luftläckagetal q50: 2,0 m3/hm2 (lufttäthetsmätning ej utförd)

Byggnadens koldioxidavtryck: 11,02 kg CO2e/hum2/a

Byggnadens koldioxidavtryck: -5,13 kg CO2e/hum2/a

Totala utsläpp under byggnadens utvärderingsperiod: 109 t CO2e

Byggarbetsplatsens koldioxidavtryck: 1,18 kg CO2e/hum2/a

Byggarbetsplatsens koldioxidavtryck: -0,16 kg CO2e/hum2/a

Totala utsläpp under byggplatsens utvärderingsperiod: 12 t CO2e