En kilowattimme är mycket keeper, spara den!

Vi lever i en tid i Finland där det finns tillräckligt med energi och det välbefinnande det medför för alla. Här i kalla norr har energi varit en förutsättning för framgång och utan den skulle vårt samhälle stanna. För vår generation har energi varit en självklarhet – det finska hemmet har varit varmt och ljust i decennier.

Finland använder cirka 377 TWh energi per år. Bostaden står för ca 40 % av grytan, varav uppvärmningen tar ca 75 %. Energin som används i Finland delas in i kol, olja, kärnkraft, torv och förnybar energi. Andelen importerad energi är ungefär en tredjedel, så energi har också en direkt inverkan på vår handelsbalans. Vi är beroende av importerad energi.

Energi påverkar också jordens klimat. Finlands nationella klimatmål kräver att utsläppen av växthusgaser ska minskas med 39 procent till 2030 från 2009 års nivå och nationell kolneutralitet till 2035. Energi spelar en stor roll även i denna utmaning, även om finländsk energi produceras allt mer från förnybara källor. Varje producerad kilowattimme lägger en större eller mindre belastning på atmosfären, om inte direkt, så åtminstone indirekt – det finns inget som heter ofarlig energi i denna mening. Teknik behövs i en eller annan form för att samla in/producera energi och den har alltid sin egen miljöbelastning, som ofta ignoreras i diskussioner. Dessutom är vi på väg mot en era där det globala behovet av energi ökar dag för dag tillsammans med befolkningsökningen. I takt med att energiefterfrågan ökar hotar även utsläppen att öka.

Bostaden är ett grundläggande mänskligt tillstånd. En betydande del av Finlands utsläpp kommer från värmeförluster, huskonstruktionerna tappar värme på vintern. Värmen stiger uppåt, så det mesta av värmeförlusten från byggnadsskalet i ett litet hus sker genom övervåningen. Ändå är det få som vet att extra värmeisolering av övervåningen är ett snabbt, billigt och kanske det mest miljövänliga sättet att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten i ett litet hus.

Användningen av Termex-Cellull som tilläggsisolering för översulan är klimatvänlig, men energibesparing är bara en del av helheten. Termex är tillverkad av en förnybar råvara, det vill säga återvunnet tidningspapper genom fibrering. Den lilla energi som förbrukas av tillverkningen produceras med certifierad, inhemsk vindenergi. Utsläppen som produceras av tillverkningen är cirka 105 g/kg CO2eq. Termex-Cellull binder kol under sin livscykel 1360 g/kg CO2eq. Dessa är de mest ekologiska värmeisoleringarna på marknaden.

Så vad är den konkreta fördelen med tilläggsisolering? Låt oss säga att vi har ett litet hus med direkt elvärme i Jyväskylä, som byggdes 1980 och har en uppvärmd yta på 150 m2. I ett hus av denna ålder användes typiskt sett ca 20 cm ”björnull” eller glasull som plattisolering för värmeisoleringen av övervåningen. Det så kallade U-värdet som beskriver värmeisolering är 0,28 W/m2K. Utöver detta orsakar installationsbrister på grund av isoleringens plåtliknande karaktär galler- och fogläckage, vilka värmeförluster som orsakas av dessa är dock undantagna från denna beräkningsanalys.

Vi installerar genom att blåsa 30 cm Termex-Cellull på översta våningen i vårt exempelhus som tilläggsisolering. Efter tilläggsisoleringen tillkommer ett nytt U-värde på 0,09 W/m2K, vilket motsvarar minimikravet i gällande samling av byggregler för värmeisolering av småhusens övervåningar. Inblåst lösfiberisolering fyller utrymmet som ska isoleras utan sömmar, så att även det gamla isoleringsskiktet fungerar bättre eftersom sömläckorna elimineras. Genom beräkning minskar den årliga energiförbrukningen i vårt exempelhus med 3050 kWh. Den ekonomiska besparingen är 400-500 euro per år. Under den 10-åriga granskningsperioden minskar utsläppen med 6 100 kg CO2eq, vilket motsvarar cirka 33 000 mil körning. Priset för tilläggsisolering är 2500-3000 euro, beroende på eventuellt tilläggsarbete. Avkastningen på investerat kapital är 16 – 13 %. Dessutom förbättras boendekomforten tillsammans med en jämn temperatur.

FAIR DEAL – ur både jordens och dess invånares synvinkel.

Pasi Typpö

Författaren är utvecklings- och marknadschef för Termex-Eriste Oy