Energibesparing genom tilläggsisolering

Heikki Oikari, i Palokka, Jyväskylä, är nöjd med sin tilläggsisolering som gjordes i januari 2010. Huset färdigställdes år 1987 och byggdes år 2004 ut med ytterligare cirka 50 m2.

Jag sparar cirka 3 000 kWh om året, vilket till och med är mer än beräknat

Ullen i den gamla delen täcktes med cirka 200 mm inblåst cellull, medan den nya delens stenull täcktes med cirka 100 mm ull. Isoleringsexperten beräknade att tilläggsisoleringen skulle ge besparingar på cirka 10–15 %. Enligt elbolaget Vattenfalls fakturor har förbrukningen efter isoleringen minskat från över 19 000 kWh till cirka 16 000 kWh.

Boendeutrymmet som i huvudsak värms upp med el utgörs av 167 m2 i en våning, samt ett halvvarmt förrådsutrymme på 16 m2. Under hösten och våren får uppvärmningen draghjälp av en luftvärmepump. Huset har två rökkanaler, med sammanlagt fyra eldstäder som används flitigt.

Svalare än tidigare i sommarhettan, och bättre ljudisolering

Isoleringen överträffar kraven i byggbestämmelserna, i såväl tillbyggnaden som den äldre delen. Oikari säger att isoleringen medförde en litet oväntad fördel, utöver värmebesparingar. Ljudet av regn mot plåttaket har dämpats.

– Träden runt huset ger inte tillräcklig skugga under varmare sommardagar. Solen gassar fritt mot det svarta taket. Efter isoleringen har temperaturen förblivit lägre än tidigare, berättar Heikki Oikari.

Taket är byggnadens största fasadyta och under den varma perioden kan det bli så hett som över 80 °C under yttertaket. Tjockleken på isoleringen i vindsbjälklaget har stor betydelse för hur denna värme överförs på bostadsutrymmena. Ju tjockare isoleringsskiktet är, desto behagligare hålls inomhustemperaturen i sommarvärmen.

De stora söderfönstren skuggas i mitten av sommaren av de långa takskäggen, som minskar effekten av de hetaste solstrålarna. Under hösten och våren ger solen både värme och ljus inomhus.